tankensomsnurrar

Att bli sårad av kärleken är nog de värsta som kan hända..
Att inte bli älskad för den man är...
man kan inte vara den perfekta för någon, spelar ingen roll ifall man säger det när man är tillsammans för i slut ändan så brister allt ändå. det är så de är.
En barnkärlek brukar näst intill aldrig hålla livet ut, lika så en ungdomskärlek..
Och LIKA så en vuxen kärlek, du vet när man får barn och grejer..
Man skiljer sig säkert mins en gång. Blir aldrig som man tänkt de..
antingen siktar man för högt eller för lågt..
hur vet man egentligen vart gränsen är?
hur stora/små krav ska man ha?
vad fan är kärlek? 
är kärlek att bli sårad?
att gråta sig till sömn varje dag?
att känna en klump i magen, att inte kunna slappna av?
jag vet inte faktiskt..